.png)
Har du koll på EU:s olika miljödirektiv? Just nu pågår en större omställning inom unionen, med ett flertal olika direktiv och förordningar som syftar till skapa gemensamma ramverk för europeiska företag och konsumenter.
Här går vi igenom sju viktiga existerande och kommande miljöregleringarna från EU. Har ni koll på dem?
1. Direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD)
Ingen har väl missat CSRD, som vi nu ser implementerat för första gången. För att företag verkligen ska kunna hållas ansvariga för sin miljöpåverkan krävs ökad transparens och standard för hur man rapporterar sitt hållbarhetsarbete. CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) ersätter och skärper de tidigare reglerna för hållbarhetsrapportering inom EU.
Detta innebär att fler företag än tidigare måste rapportera om hur deras verksamhet påverkar miljön, sociala frågor och bolagsstyrning (ESG). Syftet är att ge investerare och konsumenter bättre insyn i företagens hållbarhetsarbete.
CSRD trädde i kraft i januari 2023, och de första rapporterna enligt de nya reglerna publiceras i år, baserade på räkenskapsåret 2024 alternativt 2025 beroende på om man har brutet räkenskapsår eller inte.
2. Direktivet om gröna påståenden (Green Claims Directive)
EU vill hjälpa konsumenter att göra bättre val och förhindra orättvisa konkurrensförhållanden för de företag som gör ett omfattande hållbarhetsarbete. Därför riktar man nu in sig på att få kontroll över vad som är tillåtet att kommunicera och vad som krävs för bevis när man gör ett miljöpåstående i marknadsföring och komunikation.Samtidigt vill man minska antalet miljömärkningar och ställa högre krav på de som finns kvar genom att använda oberoende granskare. Syftet är att få bort vilseledande miljöpåståenden och säkerställa att företag faktiskt kan bevisa det de hävdar om sina produkter. Lagen ska vara implementerad i medlemsländerna i september 2026.
3. Avskogningsförordningen (EUDR)
2023 trädde EU:s avskogningsförordning i kraft. Den främsta orsaken till avskogning är att betes- och jordbruksmark expanderar för att producera råvaror som trä, kakao, soja, palmolja, kaffe och gummi, samt produkter som läder, choklad, däck och möbler. Eftersom EU importerar betydande mängder av dessa produkter, vill man försöka ta ansvar för sin konsumtion och hitta en långsiktigt hållbar lösning.
Förordningen har gradvis implementerats, men från och med december 2025 kommer den gälla för alla stora och medelstora företag, medan mindre företag omfattas först 2026.
4. Förpackningsförordningen (PPWR)
Förpackningar står för en omfattande del av vårt gemensamma avfall. EU vill försöka komma åt förpackningarnas miljöpåverkan genom att förebygga och minska avfallet, bland annat genom mer återanvändning och refill-system. Man vill också att alla förpackningar ska vara återvinningsbara på ett ekonomiskt hållbart vis till 2030 och att man ökar mängden återvunnet material, utan att kompromissa med säkerheten. Dessutom vill man minska användandet av jungfruliga material i förpackningar och få förpackningsindustrin att nå målen med klimatneutralitet år 2050.
5. Koldioxidjustering vid EU:s gränser (CBAM)
CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) är EU:s verktyg för att motverka koldioxidläckage – ett fenomen där företag flyttar sin produktion till länder med svagare klimatregler för att undvika EU:s utsläppskrav, och sedan importerar varorna tillbaka till unionen. Syftet med CBAM är att skapa rättvisa konkurrensvillkor och minska globala växthusgasutsläpp genom att sätta ett pris på koldioxidutsläpp, oavsett var produktionen sker.
CBAM omfattar sex varugrupper: järn och stål, aluminium, cement, gödningsmedel, elektricitet och vätgas. Regelverket är just nu i en övergångsfas, där företag endast behöver rapportera koldioxidutsläppen för sina importerade varor. Från och med den 1 januari 2026 blir CBAM fullt tillämpat, vilket innebär att importörer måste köpa CBAM-certifikat som motsvarar varornas koldioxidutsläpp. Utredarna tittar också på om produkter som ligger nedströms dessa varugrupper bör omfattas av regelverket.
6. Direktivet om tillbörlig aktsamhet (CSDDD)
2024 antog EU:s medlemsländer direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (Corporate Sustainability Due Dilligence Directive). Direktivet innebär att stora företag (över 1000 anställda eller med nettoomsättning över 450 miljoner Euro) blir skyldiga att identifiera, hantera och redovisa risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö även i sina leverantörsled.
Kraven innebär bland annat att de berörda företagen måste analysera och hantera risker kopplade till exempelvis barnarbete, miljöförstöring och exploatering av anställda. De måste också integrera hållbarhetsfrågor i sin företagsstrategi.
CSDDD förväntas bli en milstolpe inom ansvarsfullt företagande och påverka både stora bolag och deras underleverantörer globalt.
7. Direktivet om rätten till reparationer
Har du någonsin tvingats köpa en ny produkt bara för att reservdelar saknas eller för att reparationen är dyrare än att köpa nytt? Direktivet om rätten till reparationer syftar att göra det enklare för konsumenter att få sina produkter reparerade.
De nya reglerna vill säkerställa att konsumenter får tillgång till snabba och kostnadseffektiva reparationstjänster för vissa utvalda produktkategorier. Detta ska uppmuntra konsumenterna att välja reparation i stället för att köpa nytt och därmed minska slit-och-släng.
Comments